Detaljsökare

Jag är en typisk detaljsökare. Med det menar jag att jag oftare fokuserar på småsaker än tittar på helheten. Detta gäller både mig som person och i relation till händelser och personer i min närhet. Detta resulterar ofta i att de som i andras ögon är små obetydligheter och glömda innan nästa tanke är tänkt. Blir helheter för mig och helheten blir ett enda stort misslyckande och någonting jag grubblar på ända tills något eller någon ger mig chansen att rätta till misstaget eller låter mig visa att jag kan betydligt bättre.

När jag nu ställer mig frågan varför jag låter denna detaljsökande och misslyckandefokusering ta upp så mycket av min tid kommer jag egentligen inte fram till något svar, iallafall inte något enkelt svar. Jag tror att det hela bottnar i så mycket mer än bara en för dagen lite för tung uppförsbacke att bestiga. Eller en förflugen kommentar med svarta vingar att parera.

Jag tror att eftersom jag på grund av mina medfödda begränsningar oftare måste be om hjälp blir det automatiskt viktigare för mig att lyckas med det jag vet att jag kan klara på egen hand. Misslyckas jag då med det jag trodde mig om att behärska blir fallet högre och såren svårare att läka.

Jag vet att det inte kommer att vara lätt, men tänk om jag nästa gång jag tycker att jag misslyckas istället skulle försöka fokusera på helheten.Försöka ta till mig omgivningens positiva reaktioner på den jag är och det jag gör. Lyfta blicken, och titta på det som gick min väg