Tomtebonaden

December månad är för många en förberedelsernas tid, en tid då man stressar sig sönder och samman för att hinna få allt så som det förväntas.

Nu är det två dagar kvar till dopparedagen. Jag har i och för sig doppat redan sedan den första december då årets te- adventskalender damp ner i min brevlåda. I snart en månads tid har jag fått prova olika typer av te, alla av varierande karaktär och smak. Vissa av tesorterna föll mig i smaken och andra inte.  Jag har förstått att samma sak gäller julen. Vissa njuter av att plocka fram sina väl beprövade julkaksrecept och baka samma julgodis som mormors mammas farmor alltid bakade.  Andra julentusiaster låter sig nöjas med köpebröd men julkorten måste vara hemsnickeri. I en del hem plockas tomtarna fram redan första advent medan andra väntar till dagarna före jul.

När jag var liten var adventstiden endast ljusets. Ljusstakarna i fönstren plockades fram till första advent. När tomtarna kom var för mig inte viktigt.  Eller föresten… En av dem var faktiskt helt avgörande, för utan bonaden med tomten och trappan med de 24 trappstegen blev det ingen jul. Minns att jag och min syster turades om att varje dag flytta den lilla tomtenissen ett steg närmare dopparedagen och dagen då klapparna äntligen skulle få öppnas. Kvällen före klädde pappa och vi barn granen, medan mamma fixade det sista med maten. Doftarna som sprids i ett juluppklätt hus av hyacint och skinkgrillgering blandat med en massa förhoppningar och förväntningar på vad som väntar, det är en GOD JUL för mig.